Idag fick grabbarna hovvård och Rulle skötte sig fantastiskt bra, ja alltså efter hans mått. Han slumrade till t o m!! Jag kan inte minnas när det hände senast.

Oskar skötte sig bra han med.

Sjefen skötte sig utmärkt bra han med men tyvärr har han fått gå med ett nummer för små skor och det har troligtvis genererat i att han har fått hålväggar på tre hovar och alla de sitter i tån. Förra hovisen har anpassat hoven efter skon och inte tvärtom. Så nu har jag i fått i uppgift att hålla rent där hovisen (som för övrigt nu har blivit godkänd av Jordbruksverket) karvat.

Aja, annars har han kanonfötter, samma braiga kvalite som Oskar och han har som Rulle en framhov som är något mindre än den andra och gissa vilken?... japp, samma lika som Rulle, dvs vänster hov.

Hovisen tyckte att det kunde vara en god idé att ta ut equiterapeut och gå igenom honom för han checka av honom, vilket jag faktiskt ändå hade tänkt att göra. För Oskar behöver nog också en genomgång. Så snart blir det till att slå en pling till Lina och be henne komma ut.

Sjefen och Hovis myser

Jag är helt säker på att jag hade skrivit ett blogginlägg om Sjefen och hans tappsko men jag måste ha drömt om det för den finns ju uppenbarligen inte.

Nå Sjefen har tappsko och därför har jag tagit det lite soft med honom så han inte blir ömfotad eller trasar sönder hoven med det underlag som det är nu.

I måndags blev Oskar och Sjefen vaccinerade så de 2 har fått ta det lugnt pga det också.

Rulle kom ut en sväng igår och vi fick trevligt sällskap. Tror faktiskt att Rulle blev glad över det fina damsällskapet han fick för han dansade fram i skritten och kändes pigg och glad. Oskar är väl inte alla gånger så kul sällskap att ha medsläpandes antar jag .. hehe.

En bild på en trio som smaskar en

Var är maten??

Har beställt mera nät till slowfeeding. Hade inte tänkt att beställa nu men jag satt och slösurfade här om dagen och såg då att de hade bra pris på metervara så jag passade på att beställa. Så nu ska nät skapas! 

Funderar på om jag skulle kanske sparka igång bloggen igen. Det kanske inte blir varje dag bloggande eftersom jag inte längre har en egen dator men jag ska försöka göra lite uppdateringar då och då.

Efter mycket och men så har jag äntligen hittat mig en ny häst, en kallblodstravare igen, vad annars liksom   .

Han heter Sjefen och är en norrman. Han har bott hos oss nu ca 3 veckor och när han kom så var det som om han alltid har gått tillsammans med Rulle &  Oskar, inget tjafs, ingenting. Första veckan gick jag ifrån att ha begränsade måltider just för att eliminera tjafs för Sjefens skull då han är lågrangad plus att han behövde gå upp i vikt. Efter första veckan började jag gradvis att gå tillbaka till begränsade måltider. Sjefen får istället extra hösilage när de står inne ett par timmar på kvällen samt att han får stå inne en stund på dagarna och äta lite till. Till en början gillade han inte upplägget att stå inne själv men nu har han kommit på att det är nog inte så dumt.

I ridningen har vi endast skrittat än så länge. Ridbanan är hård och jag har ännu inte velat åka till ridhuset för jag vill att han ska känna sig lite mer hemmastad innan jag börjar åka iväg med honom. Men vi har jobbat med lite sidvärtes och tragglat lite volter.  I skogen tuffar han på utan problem än har jag inte testat att rida längs med våran trafikerade väg bort till de andra ridvägarna. Vill gärna ha sällskap till en början, inte för att jag tror att det kommer att vara ett problem för det känns inte som det, men jag rider ogärna på vägen själv med nya hästar innan jag känner dem.

Nu har han tappat en baksko i något race så nu väntar vi på hovis ska komma nästa vecka. Det roliga var att jag först hittade sulan och 10 meter längre bort på vägen hittade jag skon. Man kan nu undra hur i all sin dar gick det till men förmodligen måste skon ha åkt av först och sulan satt kvar för att sen lossna.

Har tyvärr inga bra bilder på Sjefen för han inte direkt varit samarbetsvillig när jag har försökt att fota honom men bilder kommer så småning. Sen tycker jag att det är aptråkigt att fota täckade hästar, täcket döljer det vackra djuret ..

Rulle mår bra, strax innan jul gick han lite knackigt och då var jag på väg att ringa veterinären men sen försvann det och nu är han som vanlig. Jag rider honom ca 3 gånger i veckan och han bestämmer oftas tempot vilket betyder lååååååångsam skritt bort och lite lite snabbare hemåt. Det har inte blivit så  mycket trav och galopp då underlagen inte har varit det bästa för honom. Men nu har jag fått en plogad bana på vallen så lite mer än skritt kommer det bli för herr'n.

Oskar mår också bra. Han får också traggla volter och försöka gå rakt på medellinjen med mig och J tar det andra i dressyrarbetet   

Jo då vi lever och mår hyfsat bra i värmen. Rulle lider mer av värmen för varje år och i år så är bromsarna för jävligt många och hemska. Jag tar in grabbarna om det blir alltför jäkligt så de kan få vila i svala stallet ett par timmar i lugn och ro.

Rider Rulle så gott som varje dag, långa skritturer med en eller ett par korta trav eller galopper, Rulle får bestämma själv. Oskar blir motionerad av Jessica och jag ska också ta mig i kragen och börja hoppa upp på honom igen. Han ska även följa med som handhäst men just nu går det inte. Det är lite för mycket sattyg i luften och då blir Rulle så sur och grinig och det drabbar stackars Oskar.

Det är ju rätt hårt i backen med den här torra sommaren så ha något ökat tempo på några grusvägar går helt bort just nu. Som tur är så har jag fått lov att rida på vallen nedanför stallet och sen har jag pratat med andra markägare och vissa av deras vallar och åkrar har jag fått ok på att rida bara jag inte förstör något.

Det som jag saknar mest av ridvägarna är grusvägen på andra sidan ån, den var en sån perfekt ridrunda och sen alla andra ridvägar längre bort.

Det har ju inte undgått någon att jag inte har varit speciellt aktiv med att bloggandet. Det blev en jobbig vår med en del tunga beslut att fatta.

Det konstaterades att R har kraftig artros i båda sina framknän och lindrig vb. Världen föll samman mer eller mindre och en jobbig tid följde efter klinikbesöket.

Jag beslöt mig för att låta honom få vandra vidare till de gröna ängarna där han inte skulle ha mera ont och där han kunde äta så mycket gräs han ville utan bantarhagar och betesreducerare om han fortfarande skulle vara halt vid senaste veterinärbesöket. 

Men lyckligtvis, så får jag ha min älskade häst kvar ett tag till. Han var ohalt på sista återbesöket! Det får bli lugna skritturer och när han känner för det och vill, även lite trav och galopp. Men jag vet, förr eller senare så måste jag att ta det svåraste beslutet man kan ta som djurägare.

Kände att det var dax att ändra lite layouten från vintrig till lite mera somrig. Kastade bara in en bild från förra året och det får duga tills vidare..