För mer än 10 år sedan fick jag äran att bli din matte. Jag hade fått höra att kallblod är nordens fullblod och ger man dem lillfingret så tar de allt. De kunde vara fruktansvärt envisa och nerviga. Ja envis kunde du vara men på ett snällt sätt men det andra stämde alls. Du var en gentleman från första stund, du tog hänsyn till den som satt uppe på ryggen. Red man i skogen, aldrig att du strök dig nära trädstammar eller annat utan du såg till att ryttaren också kom förbi alla hinder med knäna i behåll. Du gjorde alltid ditt bästa på ridbanan men visst, vi hade också skilda åsikter om en del dressyrövningar eller vägvalen ute i skogen men aldrig att det blev bråk om det. Du sa helt enkelt vad du tyckte sen var det bra med det. Slängde man upp en nybörjare så var du väldigt försiktigt med att inte tappa denne.

Vi hade en hel del motgångar med skador men vi tog oss igenom dem alla utom den sista som började med knäledsinflammationer och sen konstaterades det kraftig artros. Till slut så orkade inte dina ben bära dig längre, du hade ont. Det gjorde så ont i mattehjärtat att se dig tappa livsgnistan och dina kompisar Sjefen och Oskar anpassade sig verkligen till dina behov. Till slut fick jag som din matte ta det ångestfyllda och smärtsamma beslutet att låta dig somna in.

Jag trodde att det skulle vara vi två för alltid men ibland vill livet annorlunda. Hoppas du nu har det bra där borta i Trapalanda med de andra vackra änglarna. Nu kan du springa utan att ha ont och beta på de evigt gröna ängarna utan att behöva tänka på din vikt.

Du kommer alltid finnas i mitt hjärta, vila i frid.

Reidar

1995 - 2014

Nu kan vi vår skog tycker både jag och Sjefen så idag traskade vi bort till Wallanderska skogen. I den skogen är det mycket mer stock och sten kliva över än i vår skog.. typ överallt. Som vanligt offroad och vi traskade på sådana ställen där garanterat ingen hästhov har gått tidigare. Dock så har både älg och vildsvin har gjort det. Vildsvinen har gått bärsärk i vår skog och så även i Wallanderskogen. Lite läskigt det där.. tänk om man klampar rätt in i flocken utan att märka det? De sover ju dagtid och tänk om de sover så djupt att de inte hör oss komma? Så för att undvika det så fick Sjefen höra lite svammel från mig då och då..

Eventuellt kanske så hittade vi en "stig" som skulle kunna bli en bra ridstig, får se om det kan bli något och sen ska man ju komma ihåg var den finns..

Någonstans i Wallanderskogen

Oskar red jag ett kort pass på banan och det med gramantygeln. Ville testa den ifall den kan göra lite nytta med att få honom att inte höja huvudet stup i kvarten, speciellt när man ber om trav. Har inte ridit med den på lääääänge, måste faktiskt vara t o m något år sedan. Men faktiskt så gick det väldigt bra. Hade den löst hängande och jag behövde aldrig ta något i den, inte ens i traven. Oskar jobbade mycket bra så det blev ett kort men intensivt pass

Rulle ömmar fortfarande vb knä och idag fick jag även en reaktion i hb knä.. inte bra alls det här...

Idag har det varit riktigt vårväder, hade det inte blåst halvstorm så hade det varit riktigt nice. Men nu välkomnar jag trots allt halvstormen för markerna torkar upp så mycket fortare då! Men det är ju bara fortfarande februari så nog kommer det komma ett gäng bakslag med vädret, tyvärr....

Idag fick vi lite tillskott till ridbanan. Grannen kom över med sina hinderstöd och bommar. Hon ansåg att de kom till mer nytta hos oss än hos dem. Hinderstöden kommer att behöva lite upprustning vilket är snabbt fixat.

Idag testade jag med att ta Sjefen som handhäst och det gick suveränt bra, han är t o m snäppet duktigare än Oskar! Jag kunde ha honom på "rätt" ställe. Oskar vill gärna antingen vara mikrolite före Rulle eller så helt bakom oss. Sjefen kunde jag ha precis brevid mig och i skogen ja då fick han så klart gå bakom oss.

Rulle känns så där just nu, hade knappt styrfart ute och efter nogrann genomgång hemma så ömmar han vb knä... suck. Sen tror jag också att pälsfällningen påverkar honom en hel del. Han fäller kopiöst mycket nu.

Oskar kommer att bli motionerad av J och skrivande stund så har hon ännu inte varit till stallen än.

Igår tömkörde jag Sjefen eller rättare sagt vi (läs jag) försökte. Jag hade ett sjå med tömmarna så stackars Sjefen visste ibland inte riktigt åt vilket håll han skulle gå åt. Men jag longerade honom söndags inför tömkörningen bara för att checka av hur han skulle bete sig men det var inga som helt problem. Vid tömkörningen fick han trava lite på volt och sen skritta över bommar, inget mer avancerat än så. Jag måste först börja ha koll på tömmarna!

Sen släppte jag honom lös och Yihaaaa vad skoj tyckte han! Det blev rodeo och jag hann faktiskt filma lite av allt busande    . Kvaliten är vad den är och det är första gången jag använder moviemaker så det blev lite konstigt.. ha överseende.. Notera torrbollarna på andra sidan staketet..   

Sen var det Oskars tur och han blev longerad. Oskar verkar inte ha något långtidsminne överhuvudtaget så jag fick börja med att påminna när man stannar, hur man stannar och vad skillnaden är mellan stanna och sakta av.. När det satt hyfsat, man ska väl inte överdriva allt, så fick han trava över bommar och det gick bra. Inget trampande eller snubblande över dem, duktig kille!

Rulle fick bara stå och se på allt och jag tror att han hade absolut inget emot det!

Efter en långtur på 2 timmar krävs en dusch om man är svettig och det är väl rätt sällan man inte blir svettig efter en tur med alla gångarter i solsken och med snart full vinterklädsel. Som tur var fick vi assistans av Marcus med vatten, slang och fotografering.

Ibland får man se udda saker på ridturerna och idag fick vi se en Arapapegojabebis, de ni!

Vi for   tsätter med vår promenadridning Rulle och jag, igår var han och jag iväg på en långritt. Nästan 2 timmar var vi ute och det var hur mysigt som helst i solskenet, lagom varmt och knappt några flugor. Kan inte bli bättre än så här.

Idag var vi bara hemma i vår skog och tog lite trav och galopp på ängen i lagom mängd.

Stallkatten Frank har spanat in något..

Den här veckan har vi rört på fläsket hela 2 gånger!! En med sällskap, mycket uppskattat för jag fick tillbaka lite sug att rida igen och så idag red Rulle och jag skrotrundan idag fast i en ny tappning. Det har blivit behagligare temperaturer för Rulles del och det märks så väl på honom. Han är så mycket piggare nu att rida och äntligen så verkar det som att bromsjävlarna är borta för gott för i år och då kan han börja koncentrera sig bättre på att hålla koll på fötterna än att vifta runt med huvdet non stop.

Annars är det pyssel i stallet så lite målning och färdigställa boxen efter de som stod här i vintras. Det ska bli Rulles nya box i vinter är det tänkt.

Idag var jag och Rulle på en ridtur, vi har haft lite semester från ridturer, han och jag. Ju äldre han blir desto jobbigare har han det med värmen och insekter och då känner jag att inte ska han ut och ridas i det heller. Varken han eller jag har det roligt då vilket är ju en viktigt bit.

Här om dagen fick de flytta in i vinterhagen pga torkan, sommarhagen är som en savann i Afrika vilket ledde till att jag till slut fick jag börja stödfodra lite. Så istället för att slösa på fjolårets hösilage så fick de byta hage istället.

För att återgå till ridturen så kändes Rulle väldigt pigg och glad idag men så var det heller inte lika varmt och inte heller var det tokmycket skit i luften. Inte till en början i alla fall..

Vi tog Skrotrundan och det blev lite trav och galopp där det gick och på hemvägen, på hygget, så flockade vi tyvärr av massa äckliga bitande insekter och Rulle blev, milt sagt förbannad till slut. Och tyvärr var dev väldigt efterhängsna så vi hade dem efter oss en bit på grusvägen innan vi lyckade skaka av oss dem och vi hade turen att kliva in i stallet precis när det kom ett kortare skyfall.