Travintervalltränade R i kylan igår kväll, jäkla vinter som aldrig vill ge sig. Är faktiskt ganska så trött på den nu.

Hade sällskap av Mr R och E och det är mycket roligare att träna om man har sällskap! Tiden gick så mycket fortare, annars så kollar jag på klockan stup i kvarten för att hur mycket tid det är kvar.

R kändes skum ett par steg, jag hoppas att det inte är något nu igen, som tur är så är det återbesök nästa vecka och då får doktorn titta på det med om det upprepar sig.

O fick ett ridbanepass och han kändes avslappnade och lugn, undrar vad J gjorde med honom sist? Fokus låg på lösgörande, red 2 st ca 8 meters volter på långsidorna och sen på kortsidorna en större volt ett par varv där han fick minska och öka den. Efter ett tag så övergick vi till att på stora volten flytta ut rumpan på öppna delen.

Igår hände inget speciellt spännande alls. R och jag var iväg på en barbackatur, vi var ute lite mer än 1 timma och han traskade på i ett friskt tempo bortåt och ännu mera friskare tempo hemåt. Skönt att han är piggare och att andningen är bättre men, han andas fortfarande stötvis i takt med skritten.

Idag var J och pysslade och red O och det blev ett ridbanepass. O var ganska så spänd och det tog lite tid att få honom avslappnad.

R longerade jag lite snabbt för att se hur han rörde sig. Han fick öka och minska traven och även idag märktes det att han var piggare, hela han utstrålade pigghet, härligt!

Idag var O först ut och fick jobba med övergångar skritt halt skritt och sen skritt trav skritt. på vallen och det var SÅ himla jobbigt tyckte han.

Sen var det dax för R och vi tog brandvägen och vi fick sällskap av Emelie och Rune. Och det märktes på R att han tyckte att det var roligt med sällskap och även jag uppskattade sällskapet!   

Brandvägen hade bra underlag och det blev alla gångarter men R var mest pigg på att galoppa och han fick väl mestadels bestämma tempot idag. Är bara så glad att han ville springa utan en massa driv.

När vi kom hem hade jag en rätt svettig häst som fick pusta ut lite innan han fick gå ut igen.

I torsdags tänkte jag först låta både mig och killarna ha en vilodag men ångrade mig. Vi vilade oss genom att ta en gemensam tur skogen och leta fram stigen för typ 111e gången efter ett snöfall.

I fredags longerade jag båda och det märks att det går åt rätt håll för R nu Nu behöver jag inte driva honom hela tiden för att få honom att trava. Jobbade med övergångar skritt – trav –skritt och sen gick över till cavalettibommarna som han fick  jobba över dem i trav.

Sen var det O’s tur och tanken var att han skulle jobba med samma saker men kollegornas husse höll på med deras vattenbaljor och då gick det inte an att jobba vid cavalettin alls. Deras husse kunde faktisk anfalla honom ... eller inte...

Men vi fick skippa cavalettin och fortsätta med övergångarna istället.

Idag lördag red jag bara R och det blev en tur i skogen och sen lite övergångar skritt- trav – skritt och galoppfattningar på vallen. Sen var det massa stallpyssel som att göra rent i lösdriften och halma på med ny halm och lite fix i sadelkammaren.

Husse sågade ner lite asp till killarna och det var uppskattat. Det var t o m så gott att R fortsatte att knapra på stammarna även när jag fyllde på lunchgivan i häckarna.

Eftersom det är onsdag idag så jobbade jag hemma och passade på att rida O på lunchen. Det blev intervaller, samma koncept som för R igår fast O men han behövde inte intervalla lika länge. Tror att det var ett klokt beslut då O trodde att han hade en nära döden upplevelse.

Senare efter middagen red jag R och vi tog Espestavägen. Han kändes ganska ok till en början så vi körde på övergångar skritt – trav – skritt. Efter tag så började han kännas väldigt ovillig och ville bara stanna. Till slut så vände vi hemåt eftersom jag började bli orolig ifall det var något.  Efter ett par meter så stannade han igen.... för att kissa. Han var så nödig så att han hann knappt ställa upp sig i kisställning. Efter det gick det undan hemåt... Men gissa vem som hade dåligt samvete som bara drev (läs tvingade) honom att springa och skällde på honom att han var bara en lat häst..    

Men när ska det sluta att snöa? Ja jag vet att vi är bara i februari och det är en vintermånad men jag börjar bli småless på det här snöandet, varenda gång vi har tagit E – vägen så har det snöat och att trava och galoppa i snöyra är så där....

Jag var vansinnigt trött igår, på jobbet kändes det som om ögonen hängde långt nere på kinderna och att ögon gick i kors. Och jag kunde inte begripa varför jag var så trött men sen kom jag på det. Det måste vara penicillinets ”fel” att den hade börja göra nytta.

Tvingade mig ut till stallet efter middagen och red R. Det blev ett 45 minuters pass varav 30 minuter gick till att intervalla, 1 minut skritt och 1 minut trav osv.. Han hade bättre bjudning men flåsade rätt mycket men nu tror jag att det mest beror på dålig kondis.

O orkade jag inte med alls fast jag var lite sugen på att ”intervalla” honom med.

Igår red jag i snöyran och båda blev motionerade på ridbanan, inga långa pass eftersom det hade kommit rätt mycket snö och O som var först ut fick trampa upp spåren. Han var lite osmart till en början och sparade inte på krafterna utan ångade på som om fan var efter honom. Men sen insåg han sitt misstag och lugnade ner sig till ett mer behagligt tempo.  Vi körde på våran övning igen och när vi tyckte att han kunde den så travade vi på långsidorna och skrittade på kortsidorna tills han ansåg att han faktiskt höll dö av trötthet så jag fick väl vara snäll och sluta där   

R fick i princip göra samma sak men fick trava på mer och vi gjorde även ett par galoppfattningar. Igår kändes det som att medicinen inte hade gjort någon verkan som helst, men å andra sidan, så brukar han tappa framåtbjudningen på ridbanan och sen var det ju en massa snö. Får se hur han är ikväll för då tänkte jag rida på vallen alternativt Espestavägen.

Så nu har även jag åkt på en medicinkur. Fick nog av den envisa förkylning som jag har haft sen början av December och jag är en sån som inte springer till doktorn i onödan utan jag försöker att kurera mig själv först och främst men nu fick jag ta mig i kragen och göra ett besök.

Helgen swischade förbi i rasande fart, har varit assisterande vid shopping och hagbygge. Vi for till Börjes för att handla hagmaterial och jag skulle själv inte ha något men nog hamnade ett och annat i shoppingvagnen ändå. Bl a en betesreducerare till R, bra att ha en hemma ifall att.

Men igår blev det en tur med båda grabbarna, O fick hänga med på släp och så tog vi 2 varv i skogen vilket räckte rätt bra eftersom de fick trampa upp stigen på nytt.

Själv fick jag spel på ett litet träd som har retat gallfeber på mig sen snön kom. Så efter ridturen så traskade jag ut skogs och sågade ner den. Den har halvlegat ner över stigen och precis så att jag kommer under den men igår så var det knappt att jag kom under den.

I vanliga fall så skiter jag i om jag måste tråckla och ha mig när jag rider skogen men när man har en häst på släp så måste det vara lite smidigt. Det går inte att backa och ha sig hur som helst bland träden och sen få häst nr 2 att hajja budskapet om att även han ska kanske backa, funkar inte alls. När jag ändå var i farten så snyggade jag till lite till längs stigen.