I torsdags tänkte jag först låta både mig och killarna ha en vilodag men ångrade mig. Vi vilade oss genom att ta en gemensam tur skogen och leta fram stigen för typ 111e gången efter ett snöfall.

I fredags longerade jag båda och det märks att det går åt rätt håll för R nu Nu behöver jag inte driva honom hela tiden för att få honom att trava. Jobbade med övergångar skritt – trav –skritt och sen gick över till cavalettibommarna som han fick  jobba över dem i trav.

Sen var det O’s tur och tanken var att han skulle jobba med samma saker men kollegornas husse höll på med deras vattenbaljor och då gick det inte an att jobba vid cavalettin alls. Deras husse kunde faktisk anfalla honom ... eller inte...

Men vi fick skippa cavalettin och fortsätta med övergångarna istället.

Idag lördag red jag bara R och det blev en tur i skogen och sen lite övergångar skritt- trav – skritt och galoppfattningar på vallen. Sen var det massa stallpyssel som att göra rent i lösdriften och halma på med ny halm och lite fix i sadelkammaren.

Husse sågade ner lite asp till killarna och det var uppskattat. Det var t o m så gott att R fortsatte att knapra på stammarna även när jag fyllde på lunchgivan i häckarna.

Eftersom det är onsdag idag så jobbade jag hemma och passade på att rida O på lunchen. Det blev intervaller, samma koncept som för R igår fast O men han behövde inte intervalla lika länge. Tror att det var ett klokt beslut då O trodde att han hade en nära döden upplevelse.

Senare efter middagen red jag R och vi tog Espestavägen. Han kändes ganska ok till en början så vi körde på övergångar skritt – trav – skritt. Efter tag så började han kännas väldigt ovillig och ville bara stanna. Till slut så vände vi hemåt eftersom jag började bli orolig ifall det var något.  Efter ett par meter så stannade han igen.... för att kissa. Han var så nödig så att han hann knappt ställa upp sig i kisställning. Efter det gick det undan hemåt... Men gissa vem som hade dåligt samvete som bara drev (läs tvingade) honom att springa och skällde på honom att han var bara en lat häst..    

Men när ska det sluta att snöa? Ja jag vet att vi är bara i februari och det är en vintermånad men jag börjar bli småless på det här snöandet, varenda gång vi har tagit E – vägen så har det snöat och att trava och galoppa i snöyra är så där....

Igår red jag i snöyran och båda blev motionerade på ridbanan, inga långa pass eftersom det hade kommit rätt mycket snö och O som var först ut fick trampa upp spåren. Han var lite osmart till en början och sparade inte på krafterna utan ångade på som om fan var efter honom. Men sen insåg han sitt misstag och lugnade ner sig till ett mer behagligt tempo.  Vi körde på våran övning igen och när vi tyckte att han kunde den så travade vi på långsidorna och skrittade på kortsidorna tills han ansåg att han faktiskt höll dö av trötthet så jag fick väl vara snäll och sluta där   

R fick i princip göra samma sak men fick trava på mer och vi gjorde även ett par galoppfattningar. Igår kändes det som att medicinen inte hade gjort någon verkan som helst, men å andra sidan, så brukar han tappa framåtbjudningen på ridbanan och sen var det ju en massa snö. Får se hur han är ikväll för då tänkte jag rida på vallen alternativt Espestavägen.

Så nu har även jag åkt på en medicinkur. Fick nog av den envisa förkylning som jag har haft sen början av December och jag är en sån som inte springer till doktorn i onödan utan jag försöker att kurera mig själv först och främst men nu fick jag ta mig i kragen och göra ett besök.

Helgen swischade förbi i rasande fart, har varit assisterande vid shopping och hagbygge. Vi for till Börjes för att handla hagmaterial och jag skulle själv inte ha något men nog hamnade ett och annat i shoppingvagnen ändå. Bl a en betesreducerare till R, bra att ha en hemma ifall att.

Men igår blev det en tur med båda grabbarna, O fick hänga med på släp och så tog vi 2 varv i skogen vilket räckte rätt bra eftersom de fick trampa upp stigen på nytt.

Själv fick jag spel på ett litet träd som har retat gallfeber på mig sen snön kom. Så efter ridturen så traskade jag ut skogs och sågade ner den. Den har halvlegat ner över stigen och precis så att jag kommer under den men igår så var det knappt att jag kom under den.

I vanliga fall så skiter jag i om jag måste tråckla och ha mig när jag rider skogen men när man har en häst på släp så måste det vara lite smidigt. Det går inte att backa och ha sig hur som helst bland träden och sen få häst nr 2 att hajja budskapet om att även han ska kanske backa, funkar inte alls. När jag ändå var i farten så snyggade jag till lite till längs stigen.

Onsdagar är en dag jag brukar jobba hemifrån och så blev det även igår. På lunchen passade jag på att rasta av O med en kort tur och idag fick vi även lunchsällskap av A & J.

Det snöade oavbrutet hela dagen och snön kom lite på tvärsan på vägen hem vilket gjorde att O var inte alls imponerad över mitt tilltag att han skulle just rastas av i snöyran.

R blev också rastad fast på kvällen och snöandet hade inte slutat, då hade det kommit mer än decimeter snö. Det blev ett kort pass på en oplogad ridbana med skritt och trav. Det blev inget avancerat alls, lite volter och snett igenom. Han kändes bättre, flåsade dock men inte alls lika mycket som innan medicinkuren och det gjorde ju att han även orkade trava på rätt bra.

Och som plåster på såren att bli avrastad i snöyra så fick de sova inne   

Igår fick O pyssel och motion av Jessica, det blev en uteritt med, vad jag förstår, ett ånglok som inte hade koll på sina 4 ben.

R fick vila och så kommer det även bli idag. Kommer att ha fullt upp med annat ikväll.

R påbörjade sin medicinering igår kväll och nu hoppas jag att han svarar bra på dem, vilket jag tror att han gör.

Än så länge funkar hårddieten förvånandsvärt bra. Inga tjurig miner och heller inga strimlade täcken och faktiskt inte så där jättehysteriskt hungriga. Men vi är ju bara i början av dieten..

För er som tycker att det är fel att hårdbanta en häst så har jag just nu inget val. R MÅSTE ner i vikt och det är ingen bra kombo att ha en fet häst och sen ge kortison som kan utlösa fång på en känslig häst. R hade ju en fångvarning i somras så valet var lätt. Bantingen är ju inte för alltid och när han orkar mer, så kommer jag ju så klart öka på motionen och rida på mer eller åtminstone försöka. Det är inte alltid så att vädrets makter eller att underlaget är på ens sida och sen har man ju ett liv utanför stallet också. När jag sen ser att det är på rätt väg, så kommer jag så klart att öka på hösilagegivan.

Än så länge är det inga sura miner hos grabbarna för att jag har dragit ner hösilagegivan och O har fått behålla täcket helt.. än så länge. Men så har det ju bara gått ungefär bara en dryga dag av bantningen.

Tog med båda grabbarna ut på en tur i skogen och var ute och traskade strax över timmen. R kommer inte kunna påbörja sin medicinering förrän på måndag kväll trist nog. Närmaste apotek som hade medicinen hemma var i Kungens Kurva!

Så tills dess och sen någon dag till så kommer det bli hyfsat lugna pass. Sen när medicinen har börjat verka så är det meningen att jag ska börja rida på mer.

Mycket starka bevis till att någon har lekt med vattenkoppen