Idag fick jag båda hästarna ut på en skrittur samtidigt vilket jag är glad och tacksam över. Hade en sån tur att Svägerska hade ledig helg och inget speciellt för sig   .

O behövde se annat än hagen och området runt den, vilket även märktes på honom. Han blev lite spänd och nervös när han lämnade stallet trots att han hade sällskap och ändå skulle han prompt gå först och ta första smällen när en ev fara kunde dyka upp. Så han får väl skylla sig själv så att säga men han tog farorna jätteduktigt.

Vi tog bara halva Espestavägen idag för någon skulle så klart prompt elda och det bolmade rätt duktigt och luktade illa så det var nog inte bara löv man eldade. Hade en känsla att vi inte skulle ta oss förbi eldande utan tjafs och det kändes lite onödigt när O var så spänd ändå, så vi vände hemåt innan allt fjanteri skulle börja. Då började O jobba lite på sin form helt självmant och jag var inte sen att hjälpa honom. Han var riktigt duktig även om han tappade fokus till och från (läs mest hela tiden) när han såg tyckte sig se något farligt längs med vägen, kunde vara en grop i vägen eller snöpinne eller något annat naturligt inslag i naturen.. men bitvis gick det väldigt bra.

Han blev rätt svettig men han var ju lite spänd så det bidrog säkert lite också. Han är ju inte klippt och jag vill gärna slippa det om jag kan.

R gick mest på halvfart med Svägerskan, han vet att när hon sitter på ryggen, så får man i princip göra vad som helst och man får gå hur långsamt man vill.. haha.

Vilket han utnyttjar till fullo genom att ta smakprover på gräset längs med vägen och gå i ett, för honom, ett behagligt tempo där man spar på energin till att smaska på grästuvan som man nyss plockade upp...