I söndags var det ju inte så roligt väder för att bege sig ut på en skrittur. Utrycket ”Det finns inga dåliga väder bara dåliga kläder” glömde vi bort med flit.. Istället blev det städning i hagen när regnet väl behagade att sluta, för det behövdes.

Så igår fanns det inget återvändo trots jag var hur trött som helst men det var bara att dra på sig ridkläderna och ge sig ut i mörkret. Hade planerat att lägga in ett par korta travsträckor och jag vete tusan vad jag tyckte om det. Ena stunden kändes han skum, inte oren eller så, mer kanske åt det obalanserade hållet och jag hade typ 600 kg häst i handen och för att sen i nästa korta travsträcka kännas hur fin som helst. Nu är ordet fin väldigt relativt men fin betyder nu bättre än dåligt.

I skritten går han jättebra, bra kliv och jobbar igenom hela kroppen.. på långa tyglar. Längtar att kunna rida ut i skogen så att han får jobba lite mer med kroppen och göra annat än traska på plant underlag, men så länge det är så här blött så är det inte roligt för någon att vistas där. Men vem vet, kanske tar vi tjuren vid hornen i helgen och gör ett försök i alla fall.

 Skogen en fin höstdag (inte årets bild med andra ord)