Och så fick R lite equiterapeutbehandling och det var inte alls någon fara som jag trodde. Lite smågrejer här och där och inget återbesök behövdes nu så här på en gång utan hon ville att jag nu ska börja rida på mer nu och få honom att börja muskla på sig runt knäna. Fortfarande undvika klättring men däremot tömköra över cavalettis var bra och ut i skogen på offroad ridning. Men får nog avvakta offroadridningen tills snön har försvunnit och att bommarna och mina hemmagjorda stöd kommer fram ur snön. Jag får helt enkelt börja våga rida honom mera nu, har fegat ur och inte vågat rida på mer än vad jag har gjort. Är så rädd att knäledsinflammationerna ska komma tillbaka.

Zorro fick faktiskt också en liten minibehandling, en liten låsning höger bak som hon fick bort. Zorro höll på att krypa ur skinnet medans hon höll på med honom.. hehe så där är han även hos veterinären.

Sista ridpasset igår kväll innan R får lite vila gick så där... Ovillig, trög, ingen lust, you name it. Han var inte alls på humör för någon uteritt och så klart så blev jag direkt orolig, ont i knäna eller vad? Eller bara trött?

Har blivit fruktansvärt nojjig så fort det är något med R. Han verkar ju drabbas av det ena än det andra. Får se vad equiterapeuten säger idag, säkert låsningar här och där... Men då är det ju bra att man tog ut henne. Man får se det positivt!